Att lyfta hoven och syfta uppifrån längs benet och verka hovens bäryta 90 grader mot skenbenet ger nästan alltid ett dåligt resultat.

Hästen måste vara mycket korrekt för att endast denna referens punkt skall fungera.

Tyvärr är det många som litar helt på denna metod.

Om man istället lägger till två punkter blir skoning mycket mera korrekt.

Se hur hästen står på benet och hoven så att hästen står komfortabelt rakt ovanför sina hovar.

Se på krona och kota så att dess sidor (lateralt och medialt) harmonierar med var andra.

Se på symmetrin i hoven och bilda dig en uppfattning om hur hästen belastar sina leder.

Där efter kan man verka hästen.

Desto fler saker man tar hänsyn till vid verkningen desto bättre resultat uppnår man.

Om vi tittar på detta höger framben där hoven ser låg ut på yttersidan när man tittar framifrån hästen, så blir man förbryllad.

Den ser även ut att flyta iväg inåt (medialt)

Lyfter man sedan upp hoven och syftar 90 grader mot skenbenet är hoven väldigt hög på utsidan!

Ser man sedan underifrån är insidans hovhalva ett par millimeter mindre trots att den ser ut att flyta ut inåt.

Underifrån ser det ut som hoven flyter iväg på utsidan (lateralt).

Allt detta beror på att lederna i benet inte är vinkelräta mot benaxeln.

Man måste därför ta hänsyn till hela hästen för att lyckas med verkningen.

Om denna hästs hovar verkades mer på inner eller yttersidan så sprack hovväggen sönder på grund av överbelastning.

Genom att använda dessa tre sätt att se och kompromissa mellan, lyckas man nio gånger bättre med sina verkningar än att bara syfta efter skenbenet (T-square)

Hovslagare Sören Stjärnås