BRA OCH DÅLIGA SKONINGAR

Sören Stjärnås

om

Hovslageri

 

Bra och dåliga skoningar

 

Det är med hovar som med så mycket annat, ser det inte bra ut är det inte bra.

 

Hur ser då en bra och en dålig skoning eller verkning ut?

En dålig verkning är där hovens form inte är symmetrisk, hovväggen är konkav eller konvex trakten är understucken.

Hovens yta framför hovledens centrum är större än hovens yta bakom hovledens centrum.

 

Avståndet strålspets till trakten skall vara minst de dubbla mot avståndet strålspets till tån.

Hovhalvorna på var sida strålen skall vara lika stora.

Hovens markyta skall vara helt plan så att den plana skon inte ligger och gungar på någon ojämnhet.

Om hoven är oplan mot skon eller skon oplan kommer cellerna i hoven att flytta om sig för att fylla hålrummet.

Detta leder ofts till sprickor i hoven.

 

När hoven växer bildas det ofta så kallade foderränder.

Med en bra och jämn foderstat, en frisk häst och jämn belastning blir hoven väldigt slät utan ojämnheter.

Foderränderna orsakas av förändringar i hornproduktionen, om hovväggen är lika mycket belastad runt om hoven kommer ränderna att vara parallella med kronranden.

Det är så det bör se ut.

Är det längre avstånd mellan dem i trakten än i tån växer trakten mer än tån och en obalans i hovens belastning förekommer.

Och likadant om ränderna är bredare i tån och tätare i trakten.

 

Det gäller att hitta balansen i hoven så att hoven växer jämnt och fint.

Om det inte går att rätta till dessa fel med enbart verkning får man ta skon till hjälp.

Genom att placera skon så att man undviker ovanstående fel kan man åstadkomma en bra skoning.

Det är ofta det inte går att göra detta med en "vanlig" sko, utan man behöver någon typ av sko som flyttar belastningspunkten ytterligare, eller hjälper hovens väggar genom att ge strålen stöd.

 

Hovarna på en häst som har gått för länge utan att bli skodd eller verkad kommer att missformas betydligt.

Det tar då lång tid att återställa hoven i dess ursprungliga skick, ibland flera år eftersom hela hovkapseln kan vara deformerad.

I värsta fall är hovens struktur så svårt skadad att det inte går att återställa hoven i fullgott skick.

 

När hästen föds är hovarna så gott som alltid i bra form och balans, det gäller nu att hålla dem i detta skick under hästens uppväxt och vidare liv.

När fölet föds är inte benen alltid raka och fina.

Det kan förekomma fler avvikande benställningar.

X-bent benställning, veka kotor, upprättade kotor, svängda och krokiga ben och kombinationer av olika avvikelser.

Hovarna är dock fina vid födseln men missformas snabbt utav belastningen från de sneda benen.

 

Det går oftast att med verkning och eventuellt diverse skor att hjälpa fölet så att benet rätar upp sig.

Detta görs från en veckas ålder, om benen inte är allt för sneda.

Ju tidigare man börjar desto bättre resultat kan man uppnå.

Efter tre månader börjar tillväxtzonerna att sluta sig i kron och kotben.

Det är då försent att åtgärda den nedre delen av benet.

Om fölet inte står ordentligt på sina hovar måste man snarast åtgärda detta.

Har man möjlighet att hjälpa fölet.

Då slipper hästen lida av krokiga ben med allt vad det innebär av överbelastningar och skador i sitt vuxna liv.

 

Det finns många orsaker till att hovarna inte håller sig i bra form och balans.

Den vanligaste är dock bristfällig eller utebliven hovvård och beror endast på hästägaren.

Det är hästägaren som fostrar och sköter om hästen och dess hovar, ser till att hovarnas närmiljö är bra och ordnar med regelbunden verkning i samråd med sin hovslagare.

 

Foderstaten är av största vikt för hoven och hästens utveckling och hållbarhet.

Även hästens fostran är mycket betydelsefull för hästens hållbarhet, inte bara för att hovslagaren skall kunna göra ett bra jobb.

En häst som inte står stilla när man skor eller verkar får aldrig en så bra skoning, verkning som den fått om den hade stått stilla.

Dåligt fostrade hästar går inte att sko eller verka över huvudtaget utan att sederas med lugnande medel, vilket inte ger ett tillfredställande resultat.

 

Börja därför tidigt (tre dagars ålder) med den dagliga träningen av fölet för att få en hänsynsfull och samarbetsvillig häst.

Detta underlättar för alla parter, häst hästägare, hovslagare, veterinär, beridare, ja alla som kommer i kontakt med hästen under hela dess levnad.

Det lönar sig inte att vara snål när det handlar om hästens hovar.

Sko din häst så ofta som dess hovar önskar för att ge hästen ett långt och lyckligt liv.

 

Genom sund och förnuftig uppfödning, fostran och träning kan man förlänga hästens liv med 5-7 år.

Genom bra hovvård ger man hästen ytterligare 5-7 lyckliga år.

Det är trevligare att ha en lyckligt pensionerad häst på 20-25 år än en utdömd häst på 8-9 år.

Vilket allt för ofta blir resultatet av dålig uppfödning, forcerad träning och bristande hovvård.

 

I längden lönar det sig inte att vara lat eller snål.

Hästens öde ligger helt i ägarens händer och alla hästar är värda all hjälp dom kan få.

 

Hovslagare Sören Stjärnås

 

Copyright © All Rights Reserved: ladyelaine.se